Allemansfonder - en svensk framgångssaga - fyller 25 år

Det är nu 25 år sedan allemansfonderna startade. Det var också startskottet för svenskarnas resa mot att bli ”världsbäst” på fondsparande efter upptäckten av vad ett regelbundet sparande kan ge. Den som investerat 400 kronor per månad i en allemansfond sedan 1984 har efter 25 år fått en behållning på 454.800 kronor.

Det var i april 1984 som allemansfonderna lanserades. Målet var att stimulera hushållens sparande. Med allemansfonderna slog fondsparandet igenom på allvar bland svenska sparare och nya grupper började fondspara.

När nu april månads fondstatistik har sammanställts, kan vi summera 25 års sparande i allemansfonder. I genomsnitt har dessa gett en årlig avkastning på cirka 12 procent under de 25 åren. Det kan jämföras med knappt 5 procent i genomsnitt för ett sparkonto. Den som började spara 400 kr per månad i en genomsnittlig allemansfond i slutet av april 1984 hade efter 25 år (till och med april 2009) satt in 120.000 kronor totalt och fått en behållning på 454.800 kronor. Ett sparkonto hade gett mindre än hälften.  

”Allemansfonderna fick svenska folket att upptäcka värdet av regelbundet sparande och att en mindre summa per månad snabbt växer till ett bra sparkapital. Till att börja med valde kvinnorna i större utsträckning det säkra allemanssparkontot, men efter några år övergick även kvinnorna till fonder såsom en majoritet av männen gjort redan från början. I dag är det till och med vanligare att kvinnor sparar i fonder än män”, säger Fondbolagens förenings vd Pia Nilsson. 

”Utöver till premiepensionen fondsparar i dag 76 procent av alla kvinnor jämfört med 71 procent av alla män. Det innebär att Sverige är ett av de länder som har det mest utbredda fondsparandet i världen.”

Lite fakta om allemansfonder:

• Vid lanseringen av allemansfonderna 1984 fanns 25 fonder. I dag finns det 18 allemansfonder.  
• Insättningarna i allemansfonderna var först maximerade till 800 kronor per person och månad, men höjdes 1991 till 1.200 kronor och därefter 1992 till 2.000 kronor. Extrainsättningar var tillåtna vid några tillfällen.  Som alternativ fanns också allemanssparkonto.  
• I sju år, fram till och med 1990, var avkastningen på fonderna helt skattefri. 1991 infördes en skatt på avkastningen som sattes till 20 procent, vilket var lägre än de 30 procent som kom att gälla för övriga kapitalvinster.
• 1997 miste allemanssparandet sin skattesubvention och från och med den 1 juli 1998 upphörde lagen om allemanssparandet att gälla helt. Sedan dess omfattas allemansfonderna av samma regler som andra aktiefonder och många har också bytt namn.  
• Till att börja med fick allemansfonderna endast investera i svenska aktier. Det ändrades först 1997, då många fonder ändrade sin placeringsinriktning till att även investera i aktier globalt.

Läs pressmeddelandet på Fondbolagens förenings sajt.